Ett av mina intressen är klockor. Jag har inte en stor klocksamling utan den består av exemplar som av olika anledningar hamnat i min byrålåda. För några år sedan var det så pass många att jag köpte en klocklåda för att undvika att de blir repade. Ingen av klockorna är speciellt dyra eller eftertraktade.

Mitt klocksamlande är mer av asketisk karaktär. Jag tittar på Youtube-videos som presenteras av mer erfarna samlare. Att köpa en ny klocka har inte varit aktuellt för mig. Förrän nu.

Jag har snöat in på en sorts klocka som kallas “field watch” av klocksamlare. På svenska skulle klockorna hellre kallas krigsklockor än fält-klockor. Det låter våldsamt med krigsklockor men i praktiken är den en form av klockor som är inspirerad av modeller som användes under första och andra världskriget. De ska vara tåliga, enkla och ha en lättläst urtavla. Med äldre ögon är det något som för mig blir än viktigare.

Efter noga övervägande har jag landat i att den modell som jag skulle vilja äga är Khaki Field som tillverkas av det amerikanska bolaget Hamilton. Bland klockentusiaster är det också en modell som många rekommenderar som ett bra köp. Klockan köps inte in som en investering eller samlarobjekt, utan tanken är att den ska användas dagligen.

Khaki field Foto från https://www.hamiltonwatch.com

Trots att jag landat i just denna klocka så finns det ett antal alternativ som tilltalar mig. Däribland Vario 1918, Enicar Sherpa och Oris Big Crown.

Att köpa en amerikansk klocka ställer mina övertygelser på prov.

Vi backar bandet till februari 2022 och Rysslands olagliga invasion av Ukraina. Via webbsidan “Leave Russia” uppmanas konsumenter att aktivt välja bort tjänster och varor som tillhandahålls av företag som fortfarande bedriver affärer med Ryssland. Vi kan konstatera att en liknande situation nu har uppstått med Amerikas förenta stater.

Skillnaden mot Ryssland är att det inte råder något förbud mot att handla med USA. Situationen med Ryssland listar de bolag som aktivt har affärer med Ryssland. Situationen med USA är att där tas avstånd mot produkter och tjänster från USA. Inga åtgärder tas mot bolag som har affärer med USA.

Silicon Valley har ett positivt nyföretagarklimat där flera uppstartsverksamheter fått en gynnsam start i denna grogrund. Många av dessa har växt till globala verksamheter. Observera att jag inte benämner dessa som multinationella företag. De kvarstår som uteslutande amerikanska bolag. De verksamheter som de upprättat i olika länder är en fasad utan verkligt inflytande eller ansvar. De har inte något intresse av att odla djupare kontakter med länder de har verksamhet i.

Detta är den klangbotten som nuvarande händelser resonerar mot.

Det kan vara enkelt att avsäga sig Silicon Valleys tjänster i teorin. I praktiken krävs det dock lite mer engagemang. Jag har bytt Gmail mot Proton mail. Att byta sökmotor kräver mer efterforskning. Till en början användes DuckDuckGo. Det är ett kontroversiellt val bland integritetskämpar. Därför blev Startpage nästa val. Det amerikanska annonsbolaget System1 köpte 2019 merparten av aktierna i bolaget. Trots detta står det på Wikipedia att det fortfarande är ett Holländskt bolag. Det visar hur vilseledande information försvårar möjligheterna att fatta korrekta beslut. Efter vidare undersökningar landade sökmotorn slutligen på det franska alternativet Qwant.

Fotoalbumet hos Google flyttades till en egen NAS-server från Synology. Även om Synologys lösning är relativt enkelt att förvalta kan jag konstatera att Googles lösning i jämförelse framstår som ett smidigare alternativ.

Youtube kräver en helt egen artikel. Om det funnits ett realistiskt alternativ till Youtube skulle jag välja det. Odyssey såg länge ut att vara ett alternativ. Tyvärr urartade den till att vara ett videoalternativ till Rumble. Merparten av aktörerna har åsikter jag inte sympatiserar med. Lösningen har nu landat i att se videos i appen NewPipe på en GrapheneOS-mobil. Med all rätta betyder det att jag inte gör rätt för mig när jag kringgår Googles annonsfinansierade system. När Youtube betalar skatt i Sverige kommer jag att titta på deras annonser.

Sociala Medier bröt jag tidigt med. Främst bland dessa är Facebook.

2008 när tjänsten var relativt ny skapade jag mitt konto där. 2014 fattade jag beslutet att lämna tjänsten helt. Främsta anledningen var att jag inte upplevde det som en meningsfull aktivitet att vistas på plattformen. Detta förstärktes av min Google-avveckling med hänsyn till min personliga integritet. Facebook hade en hel drös parametrar som kunde finjusteras gällande vilka som skulle ha tillgång till min information. Det de missade att upplysa mig om var att deras annonsörer hade tillgång till min information. Hur mycket av den informationen som var tillgänglig kan diskuteras. Jag motsätter mig däremot paketeringen av mina uppgifter som en vara att säljas till okända aktörer. För några artiklar sedan skrev jag om mina erfarenheter av att läsa boken “Careless People” av Sarah Wynn-Williams. Mina åsikter gällande Facebook förstärktes ytterligare. Nästan dagligen kommer rapporter om bedrägerier som göds av Facebooks annonssystem. Karl-Emil Nikka på IT-Säkerhetspodden gör ett hästjobb genom att rapportera dessa bedrägliga annonser. Till synes utan resultat.

Brist på ansvarstagande från företag med grund i Silicon Valleys kultur är nu mer än nånsin tydlig.

Till och från har jag använt Twitter och tyckte inledningsvis att det var ett positivt verktyg för yttrandefriheten i samband med den arabiska våren. Med Elon Musks övertagande och namnbytet till X svalnade mitt intresse markant. Ett alternativ som växt fram är Bluesky. Jag har skapat ett konto där för att hålla min plats i kön. Emellanåt går jag in och ser om något nytt har hänt, men nyttjar inte tjänsten. Jag slås av att åsikterna på dessa både tjänster är så polariserade.

Det är nu läge att så här långt in i artikeln klargöra för läsaren att alla åsikter som framförs här är mina egna. Jag tillhandahåller inget kommentarsfält för omedelbar feedback på dessa. Det är något jag tycker fler tjänster bör erbjuda. Knyt näven i fickan och sov på saken om du inte håller med mig. Möjligheten till direkt reaktion leder ofta endast till höjt tonläge. Kanske skrivs något i vredesmod. Därför är det bättre att låta kritiker hitta andra kanaler för sina åsikter. Kanske en egen blogg? Djupare diskussioner resulterar allt för ofta i missförstånd och missämja.

En gammal aktör i nya fårakläder gör nu entré - Artificiell Intelligens. I mitt tycke är deras största problem mängden el och vatten som förbrukas. Jag vet att det finns de som har en motsatt uppfattning och tonar ner denna åtgång. Än så länge är det endast åsikter eftersom företag från Silicon Valley sällan redovisar verkliga uppgifter. Det står dock klart att omfattande investeringar i den elektriska infrastrukturen har varit nödvändig för att kommuner ska få äran att få dessa datacenter etablerade på sin mark. Löften om arbetstillfällen på orten sträcker sig på sin höjd till enstaka vaktmästaryrken. Bolag med sin grund i Silicon Valley vill sällan bidra till lokalsamhället genom att betala skatt eller investera i gemensam infrastruktur. Dessa investeringar läggs på lokala kunder.

Google (Alphabet), Facebook (Meta), X (f.d. Twitter/Tesla/Elon Musk AB) och Microsoft satsar stort på denna ny-gamla teknik.

Open AI har de senast åren åtnjutit stora investeringar från Microsoft. Elon Musk var med och grundade Open AI tillsammans med Sam Altman. Ett tag var de bästa vänner. Tills de inte längre var det och Sam Altman slutligen vann striden om VD-posten.

Tills han förlorade den. Och vann tillbaks den.

De som låg bakom hans avgång bildade ett eget bolag - Anthropic.

Microsofts investering i Open AI resulterade i deras produkt Copilot.

När nu den värsta hypen kring AI börjar lägga sig och investerarna förväntar sig avkastning varnar vissa för en AI-bubbla. Oavsett vart utvecklingen leder måste jag i dag ta ställning till om deras tjänster är något som tillför mitt liv något av värde. Det ska ställas i kontrast mot den samhällskostnad som massiva datacenter utgör. Om jag inte använder amerikanska tjänster kanske jag kan använda europeiska som le chat från det franska bolaget Mistral AI SAS.

Jag har för närvarande beslutat att inte “aktivt” nyttja några AI-tjänster. Att jag skriver “aktivt” beror på att vissa tjänster bakar in AI-lösningar i bakgrunden. DuckDuckGo presenterar ett AI-genererat svar som standard oavsett om jag är intresserad av det eller ej.

I min resa att minska användandet av amerikanska tjänster försöker jag även bryta beroendet av amerikanska banktjänster. Det visar sig att de största aktörerna som används vid betalkort är de amerikanska bolagen Visa och Mastercard. Jag vill inte att de har tillgång till mina transaktioner eller gynna dessa med avgifter. Jag beslöt därför att byta mitt avancerade kort med Visa/MasterCard-integration mot ett vanligt bankomatkort. Tyvärr visar det sig att MasterCard fortfarande nyttjas för transaktioner med det nya kortet. Jag kommer att se över andra bankers kortlösningar som inte involverar amerikanska bolag.

I första hand kommer jag därför göra uttag i bankomat och handla lokalt med kontanter. Som på nittiotalet. En bonus med detta är att lokala handlare gynnas. Saknar de en vara kan de ofta beställa denna åt mig. Naturligtvis innebär det en högre kostnad än köp på nätet. Det jag glädjer mig åt är att det kan bidra till att en butik kanske behåller en anställd en månad längre. Dessutom minskas risken för spontana och onödiga inköp på nätet.

På nätet erbjuder vissa butiker inköp via Swish. Det är ett samarbete mellan Svenska banker och förhoppningsvis utan amerikansk inblandning.

Vad är då målet med bojkott av amerikanska bolag?

För egen del tror jag inte att mina val har någon som helst betydelse för någon annan än mig själv. Det är inte förrän hela nationer väljer bort produkter och tjänster som det kan ha någon avgörande skillnad.

På sikt kan det leda till att amerikanska företag går i konkurs, vilket leder till ökad arbetslöshet. Jag önskar inte att någon person sänds ut i en osäker tillvaro av arbetslöshet, men det är hit händelseutvecklingen drivit oss. Om det även i framtiden kommer genomföras öppna och demokratiska val är min förhoppning att medborgarna väljer bättre representanter för deras vilja.

Genom att ställa situationen på sin spets kan jag konstatera följande:

  • Varje dollar jag ger till amerikanska bolag är en dollar till deras vapenindustri.
  • Vilket är ytterligare en dollar att producera vapen och ammunition till deras nationalgarde som angriper sina medborgare.
  • Ytterligare en dollar till ICE som deporterar de som önskar bli medborgare.
  • Ytterligare en dollar till krigsministeriet som kan nyttjas till att angripa Kanada, Grönland och Panama.

Nu kvarstår då frågan gällande mitt klockinköp. När jag nu hittat något som verkligen stämmer med det jag letar efter är det lätt att göra avkall på de regler som satts upp av mig i förväg. Det kan gälla en så enkel sak som en klocka. När det gäller viktigare saker som reservdelar till redan inköpta saker eller läkemedel är det motiverat att kringgå reglerna.

Det blev en kompromiss när jag beslutade att köpa en Seiko Alpinist hos min lokala urmakare. Mina pengar gick nu till ett asiatiskt bolag vilket inte är helt utan kontroverser.

Hade jag köpt en Hamilton hade den inhandlats via nätet. Nu gynnades min lokala urmakare och jag känner mig väldigt nöjd med mitt inköp. Klockbakgrunden är grön och visarna guldfärgade så det skapar tillräcklig kontrast för att jag enkelt ska kunna läsa tiden. Urverket har en reservtid på 70 timmar så det öppnar även upp för att växla mellan mina andra klockor.

Seiko Foto taget av artikelförfattaren

Lite tips om kanaler att följa: Angående situationen i USA: Guard The Leaf, The Enemy From Within, The Functional Melancholic, The Informed travelers, The Planet D, Tod Maffin, Wrong Enough To Know Better Klockor: Nekkid Watchmaker, THE MAD WATCH COLLECTOR, “This Watch, That Watch”, Watch Crazy, Watch RNG Minimalism: Spencer’s Adventures Elon Musk: Thunderf00t