I ett inte alltför avlägset förflutet användes kontanter för de flesta transaktioner. Andra betalningsmöjligheter fanns tillgängliga genom checkar, konto/kredikort och fakturor. I ett steg att minska köer på bankkontoren infördes kölappssystem och senare bankomater för att ge kunder möjligheten att få tillgång till kontanter utanför bankens öppettider. Kunderna fick större frihet så de inte behövde ödsla lunchtid på att besöka sitt lokala bankkontor. För affärsidkarna innebar det också att deras kunder hade större tillgång till kontanter. Kort, check och fakturahantering är mer kostsamt och besvärligt än sedlar och mynt.

I samband med svenskarnas ökande datamognad och tolerans för alternativ kontanthantering har bankkontoret flyttat till nätet. Inledningvis var det trevande lösningar med engångskoder som skickades via brev. Med tiden erbjöds kortläsare som genererar säkerhetskoder som är kopplade till bankkontot.

Med införandet av BankID 2003 som en säker digital identitetshandling har digital betalning via mobilen blivit möjligt. Leverantörer av tjänster som till exempel parkeringsavgifter har öppnat upp för betalning via Swish. I takt med detta har användandet av kontanter minskat och det kan vara svårt att få betala med pengar. Framför allt för att det inte går att få någon växel.

Det finns många fördelar att lämna kontantsamhället. Hantering av kontanter är en riskfylld affär. Både banker och affärer samt transport av summor mellan dessa har historiskt varit förknippat med rån och annat svinn. Bankomatuttag har heller inte varit helt riskfritt en sen fredagskväll.

Ur detta perspektiv är de digitala alternativen att föredra.

I takt med att digitala transaktioner accepteras i allt större utsträckning har mobilleverantörerna öppnat upp ytterligare affärsmöjligheter i detta segment. Google Pay och Apple Pay är relativt nya tjänster som har fått ökad spridning. Dessa lösningar är trygga betalningssätt för din mobil och allt fler affärer tillåter dessa transaktioner.

Vad finns det för risker med de nya digitala betalningssätten? För enkelhetens skull kan vi antaga att dessa transaktioner är 100% säkra och ingen otillåten kan komma åt dina pengar. Det kan däremot vara värt att ta sig en funderare kring följderna av att en ensam aktör har full tillgång till dina samtliga ekonomiska transaktioner. Förr hade din bank denna information. Ställ det i relation till vilken information mobiltelefonen har tillgång till. Det har visat sig gång på gång att allt du gör på telefonen fastnar i någons loggar. I de flesta fall Google, Apple eller Samsung.

  • Dina kontaktlistor laddas upp till molnet.

  • Din kalender laddas upp till molnet.

  • Din “att-göra-lista” och anteckningar laddas upp till molnet.

  • Google maps lagrar dina slagningar och din position hämtas via telefonens Gps.

  • Gmail används för all e-post.

  • Youtube har full tillgång till din visningshistorik.

  • Kanske använder du även Google Chrome och utför sökningar via Google.

Var tjänst för sig kan i de bästa av världar anses vara av lågriskkaraktär. Problemet uppstår när en aktör har tillgång till många mätpunkter i ditt dagliga liv. Det är inte längre en fråga om att de känner till ditt personnummer och hemadress. De har även tillgång till vilka dina vänner och bekanta är. Vem du talar med i telefon, när och hur länge. De har även full insyn i din mejlkonversation.

I Googles fall nyttjas detta för att klassificera dig som konsument i syfte att föda sin huvudsakliga näringsverksamet, vilket är annonsförsäljning. Google bedyrar att dessa uppgifter hålls inlåsta och enbart anonymiserade uppgifter förs vidare i aggregerad form. Om vi ska tro på Googles bedyranden kvarstår ändå risken att dessa uppgifter kan komma på avvägar. Ett backupband någon glömt kryptera. En anställd som utpressas. Scenarierna är många. Vi ska inte överdriva riskerna utan konstatera att när väl informationen nått leverantörens lagringsyta är den offentlig.

Data får fötter.

Vad kan vi då göra för att minska spridning av dina personliga data? En första panikåtgärd skulle kunna vara att helt sluta med mobiltelefon och all digital närvaro. Det är inte ett möjligt alternativ om du ska kunna fungera som en medborgare i dagens samhälle. Vad du i stället bör göra är att kartlägga dina digitala riskbeteenden. Ett första steg skulle vara att koppla bort möjligheten till molnsynkronisering på din mobiltelefon. På så vis lagras inte dina kontaktuppgifter centralt. Försök också att använda flera olika tjänster för att sprida datalagringen.

Om du har en Android så kan du nyttja tjänster från andra leverantörer. Istället för Google maps så använder du Apples motsvarighet. Då är det en mätvektor som försvinner från Google. Skriv ner alla tjänster du använder på daglig basis och se vilka alternativ du kan använda för att sprida insamlingspunkterna mellan olika leverantörer.

Passa även på att se över möligheten att använda helt manuella metoder. Varför inte skriva ner alla kontakter i en addressbok? Eller köpa kartor i pappersform. Det finns även bra kalendrar att sätta upp på väggen. För telefonsamtal kan du skaffa en enklare mobil som det bara går att att ringa och smsa på. Doro gör väldigt bra och prisvärda telefoner. Mobiltelefonen kan du ha med dig för att nyttja BankID och swish.

Jag gjorde personligen denna översyn för några år sedan och varje julhelg går jag igenom listan och ser om det är något som behöver förändras. De lösningar jag kommit fram till kanske inte passar dina behov, men det kan ge en fingervisning om hur du skulle kunna resonera. Här är några av de punkter jag listat:

  • Kontaktlistor laddas upp till molnet: Adressbok i pappersformat och filofax.

  • Kalender laddas upp till molnet: Filofax och väggkalender. En period använde jag nextcloud. Det blev för mycket teknisk administration av den lösningen för att vara praktisk.

  • “Att-göra-lista” och anteckningar laddas upp till molnet: Synology note

  • Google maps och Gps: Inaktivera Gps på mobilen och använd eniros karta på dator

  • Gmail: Proton mail

  • Youtube: Tittar via anonym webläsare på dator

  • Google Chrome och utför sökningar via Google: Mozilla firefox/Brave för webläsare och DuckDuckGo och Qwant för websökningar

  • Google/Apple pay: Garmin Pay, Swish och kontokort

  • Dokument och foton laddas upp till min Synology Drive

  • Vissa filer lagras även på Proton Drive

NAS-lösningen från Synology är kostsam men den ger ingen utomstående åtkomst till dina filer. Ställ detta i relation till vad gratistjänsterna från Google egentligen kostar.

Undvik att fokusera alla tjänster till en leverantör. Av den anledningen försöker jag använda Proton främst till e-post. Deras lösenordshanterare är mycket bra, men det innebär att de har tillgång till ytterligare en informationskälla. Därför använder jag KeePassXC som nyttjar lokala filer.

Jag nyttjar Proton Drive för att lagra krypteringsnycklar för Synology. Dessa ska inte ligga på samma lagringsyta som jag försöker skydda. Det pågår för närvarande undersökning av alternativ lagringsyta än Proton Drive.

Proton VPN kommer på sikt ersättas med Mullvad VPN.

Det är väldigt lätt att välja den enkla lösningen att byta från en leverantör till en annan. I mitt fall Google till Proton. Oavsett leverantör ska vi undvika att ge en aktör för mycket insyn i mina data.

Telefoni utförs främst via en enkel Doro-telefon som inte laddar upp information till något moln. Det är den telefonen som kopplats till cell2jack lösningen. Det fyller även syftet att få mer fokuserade samtal.

Min huvudsakliga android-telefon nyttjar Graphene OS som inte rapporterar till Google. Däremot har jag en dedikerad Google Android enbart för BankID och Swish eftersom jag ännu inte litar på alternativa operativsystem för banktransaktioner.

Det betyder att jag har tre simkort med olika telefonnummer för dessa lösningar. Ökade kostnader är kanske det största argumentet för att inte göra något åt situationen eftersom reklamfinansierade alternativ är “gratis”.